Sorgligt ...
du rövade bort mig till en plats där jag inte visste något, där jag blev en annan person.
jag slutade tycka om mig själv, och det sitter fortfarande kvar.
det är svårt för mig att tro att jag faktiskt älskat dig en gång i tiden, och att när jag tänkte på dig, var med dig.. så pirrade till i magen, mitt hjärta börja bullta och jag kännde mig så kär.
nu.. nu så fort jag hör ditt namn så känns det som någon hugger en kniv i min mage, jag blir alldeles varm och yr, mitt huvud känns tungt och tårana fyller upp mina ögon.
Du tog mitt självförtroende, min respekt till mig själv, tillit till andra människor och min livsvilja att hela tiden vilja försöka i från mig ... ja vill ha det tillbaks...
hatardej
//Angelica
jag slutade tycka om mig själv, och det sitter fortfarande kvar.
det är svårt för mig att tro att jag faktiskt älskat dig en gång i tiden, och att när jag tänkte på dig, var med dig.. så pirrade till i magen, mitt hjärta börja bullta och jag kännde mig så kär.
nu.. nu så fort jag hör ditt namn så känns det som någon hugger en kniv i min mage, jag blir alldeles varm och yr, mitt huvud känns tungt och tårana fyller upp mina ögon.
Du tog mitt självförtroende, min respekt till mig själv, tillit till andra människor och min livsvilja att hela tiden vilja försöka i från mig ... ja vill ha det tillbaks...
hatardej
//Angelica
Let me hear you say?! What?
Trackback