Angelica

Varför går man hela tiden omrking och klagar på allt
och varför varje gång man ska filosofera och bli djup så blir det bara
en massa trams ått det deprimerande hållet.
jag tro det var länge sedan jag filosoferade om Rosa grisar och Kor som kan flygga
eller om Kanniner som kan prata och som bajsar godis ägg
om träd där det växer en massa 100 lappar på,
eller om när en ande kommer från ingenstans och
ger dej 3 önskningar,
nejnej, nu för tiden handlar allt om, varför är livet på det viset?
Eller varför är allt så svårt? Varför blev de som det blev? hjälp mej...

Nu får det bli lite skärpning och låta fantasin få lite ljus i sig!